Visualiseringar i fokus – rapport från Visual Forum 2013

Den 12 november hade jag förmånen att få både lyssna och presentera vid konferensen Visual Forum 2013 på Visual Arena vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Visual Forum beskrivs som Skandinaviens största konferens om visualisering med deltagare från såväl akademi som privat och offentlig sektor och evenemanget bjöd på ett både fullspäckat och varierat program. För den intresserade finns de videofilmade presentationerna tillgängliga här.

Trots att detta var konferensens 8:e år fick jag, som förstagångsdeltagare, ett förstärkt intryck av hur ungt hela visualiseringsområdet ännu är, såväl i industrin som i akademin. Med detta menar jag inte att själva tekniken eller dess tillämpningar skulle vara outvecklade på något vis – tvärtom häpnar man över hur snabbt utvecklingen har gått och hur fantastiskt avancerade och verklighetstrogna visualiseringar som idag är möjliga inom en rad områden, pådrivna av utvecklingen inom film- och datorspelsindustrin inte minst. Nej, i min uppfattning yttrar sig visualiseringsområdets korta historia snarare i positiv bemärkelse som kännetecknat av öppenhet och nyfikenhet inför olika perspektiv, möjligheter och tillämpningar – inte minst med ett intresse för tvärkonstellationer av olika slag.

Konferensen inleddes av professor Anders Ynnerman från Institutionen för vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet som visade upp ett imponerade urval av den senaste visualiseringstekniken, där svensk teknik och forskare finns med i den absoluta framkanten och där gränsen mellan representation och verklighet blir allt svårare att urskilja.

Professor Anders Ynnerman inledde konferensen. Foto: Veronica Johansson

Eric Jeansson från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Judith Borsboom-van Beurden från Holland demonstrerade olika exempel på hur visualiseringar används för hållbar stadsplanering och för involverandet av medborgare i detta arbete. Göteborgs stad har kommit långt genom det sofistikerade verktyget Min Stad där invånarna virtuellt kan bygga, planera och kommentera staden och dess framtida utveckling. I detta block av presentationer ingick även mitt eget anförande som handlade om betydelsen av kritiska förhållningssätt och kompetenser vid breddad användning av data och visualiseringar som informationsresurser i samhället.

Veronica Johansson om kritiska förhållningssätt till visualiseringar. Foto: Sina Farhat.

Förmiddagens pass avslutades med en presentation av Svensk Byggtjänsts projekt Mina Kvarter, där man låter arbetsgrupper av ungdomar från eftersatta miljonprogramkvarter använda datorspelet Minecraft för framtagande av utvecklingsplaner med lokal förankring och utifrån ungdomarnas egna perspektiv.

På eftermiddagen delades konferensen upp i två spår: "Visualisering som möjliggörare för industrin", respektive "Dataspel som motor i det digitala samhället", varav jag följde det senare. Här fick vi lyssna till den norske docenten Faltin Karlsens forskning om så kallat datorspelsberoende, hur det yttrar sig och vad som kan förklara att vissa inte kan hålla spelande på en hälsosam nivå. Vi fick även, som intressant motvikt till detta första perspektiv, lyssna till professor Martin Rydmark från Sahlgrenska som i projektet World of Vårdkraft istället med goda utfall arbetar med datorspel vid rehabilitering av hjärnskador med tillhörande fysiska och kognitiva begränsningar. Slutligen gav också Ola Janson, digital strateg från STARK Corporate Communication, sina synpunkter på den designutveckling som benämns ”gamification” och som syftar till att öka människors motivation och lojalitet vid användandet av digitala tjänster och produkter genom att tillföra design och funktioner från spelvärlden. Dagen avslutades gemensamt med en presentation av verktyget VISSLA, ett sätt att visa hur människor med synbegränsningar upplever trafik- och stadsmiljö, samt en presentation av Hackerklubben, ett mycket populärt projekt vid Interactive Institute där barn får lära sig programmera och skapa digitala produkter.

Vilken plats finns då i sådana här sammanhang för biblioteks- och informationsvetenskapliga perspektiv? Ja, givet den respons och de diskussioner jag fick med mig från denna dag verkar det kunna finnas en både viktig och efterfrågad plats. Den utbredda användningen av visualiseringar i samhället i stort (datadriven journalistik, propaganda, skola och undervisning, medborgarinvolverande forskningsprojekt, och mindre intressegemenskaper) ger upphov till frågor och behov som handlar om kritiska förståelser och verktyg för att hantera statusen och användningen av visualiseringar som informationsresurser. Sådana frågor utgör en naturlig förlängning av biblioteks- och informationsvetenskapens traditionella intresse- och kompetensområden i termer av informationsorganisation och källkritik/informationskompetens. Därutöver naturligtvis en mängd andra aspekter som har att göra med metadata, webbläsare och sökredskap särskilt anpassade för data och visualiseringar/bilder. Jag hoppas och tror att vårt ämne genom att tillföra sådana perspektiv med tillhörande kunskaper kan komma att bidra till utvecklingen och användningen av visualiseringar på många viktiga sätt, och genom detta även utvecklas i den egna ämnesförståelsen. Framtiden för visuellt representerad information ter sig verkligen mycket spännande.

Veronica Johansson, forskare inom området visualiseringsverktyg och kritiska kompetenser

Framtidshopp för såväl sektor som ämne

I den offentliga debatten om bibliotek talas det ofta om kris: en kris som avser allt från sjunkande besöksstatistik till det fysiska bibliotekets död i det digitaliserade samhället. Jag vill inte på något sätt underskatta de utmaningar som bibliotekssektorn står inför – och i olika gestalter alltid stått inför – men vill här lyfta fram två händelser i förra veckan som ingav stort framtidshopp avseende såväl bibliotekssektorns som biblioteks- och informationsvetenskapens positiva utveckling. Båda händelserna utspelade sig i Skåne, där jag hade förmånen att få både inleda och avsluta veckan.

På måndagen medverkade jag i konferensen ”Folkbiblioteken som kulturhus”, som Region Skåne/Kultur Skåne arrangerade i samarbete med Svensk Biblioteksförening i Moriska Paviljongen i Folkets Park, Malmö. Utgångspunkten för konferensen var den försöksverksamhet som Kultur Skåne och skånska kommunala folkbibliotek bedrivit, med stöd från Statens kulturråd, där syftet just varit att pröva folkbibliotekens potential som kulturhus. Själv hade jag fått i uppdrag att föreläsa om folkbiblioteken i en kulturpolitisk kontext, vilket gav mig möjlighet att återbesöka kulturhustankens rötter i 1970-talets Frankrike, liksom de kommunala folkbibliotekens livskraftiga rötter i den i högsta grad lokala platsen. I flertalet svenska kommuner är det offentligt finansierade kulturutbudet på något sätt knutet till folkbiblioteket som rum och folkbiblioteket är också den mest välbesökta kulturinstitutionen.  Konferensen i Malmö synliggjorde detta faktum – som inte ofta syns i den offentliga debatten om bibliotek – samtidigt som engagemanget hos de 100 bibliotekarier som deltog i konferensen pekar mot sektorns och professionens vilja att ständigt vidareutveckla den egna verksamheten.

På fredagen disputerade Hanna Carlsson, Avdelningen för ABM och bokhistoria, Institutionen för Kulturvetenskaper, Lunds universitet, på avhandlingen Den nya stadens bibliotek: Om teknik, förnuft ochkänsla i gestaltningen av kunskaps-och upplevelsestadens folkbibliotek. I fokus för avhandlingen står just föreställningen om kris i bibliotekssektorn och närmare bestämt hur denna föreställda kris hanterats i Malmö Stadsbiblioteks satsningar på digitala redskap för att vidareutveckla biblioteksverksamheten.  Genom att spåra de väldigt konkreta praktiker som de bibliotekarier som fick i uppdrag att realisera de digitala redskapens potential genomför, utgör avhandlingen ett avgörande kunskapsbidrag till folkbiblioteksforskningen. Opponent var Nanna Kann-Christensen från IVA, Köpenhamns universitet, som erbjöd den grundliga och gedigna granskning som alla bra avhandlingar förtjänar. Utöver avhandlingens unika kunskapsbidrag, slogs jag av hur ämnet också utvecklats från ett genusperspektiv. När jag började vid BHS för 18 år sedan dominerades de få akademiska toppostionerna av män; här satt nu istället två kvinnor som jag är övertygad om kommer att spela en avgörande roll för att bära biblioteks- och informationsvetenskap vidare in i framtiden.

Återigen: de utmaningar som både sektor och ämne står inför bör inte underskattas. Men vi kan bli ännu bättre på att synliggöra alla de händelser inom såväl sektor som ämne som inger framtidshopp. Jag är glad för att jag under förra veckan fick vara med om två sådana händelser.

Jenny Johannisson, universitetslektor vid BHS

Skolbiblioteksdebatten fortsätter

Man kan läsa en ny replik om att värdera skolbiblioteksforskningen i Biblioteksbladet.

På en nyhetssida i BHS:s officiella webbplats kan man läsa flera inlägg i skolbiblioteksdebatten.

Premiär för Axiell-priset för bästa B&I-uppsats

I samband med Bok & Biblioteksmässan delades det nyinstiftade Axiellpriset på 25 000 kr för bästa B&I-uppsats ut för första gången. Företaget Axiell som tillhandahåller IT-lösningar för ABM-sektorn, betraktar kontakten med Bibliotekshögskolans utbildningar som en viktig del av dialogen med branschen. Genom priset kan starka examensarbeten lyftas fram och nå en vidare krets av intresserade läsare på biblioteksfältet.

Ellen Åberg från Axiell och Jenny Lindberg, BHS, hade nöjet att vid denna premiär presentera två förtjänta pristagare som i år får dela på prissumman och äran:

Adam Welin som skrivit kandidatuppsatsen Programverksamhet :  Ett uttryck för folkbibliotekens identitet och Margrethe Bakstad Søvik, författare av masteruppsatsen Information och interaktion : En studie av högstadieelevers informationssökning ochinformationsanvändning.

Av juryns motivering framgick att båda uppsatserna svarar väl mot prisets kriterier genom att vara ”framtidsorienterade välskrivna uppsatser av god kvalitet där teori och praktik samspelar väl” och genom att även vara ”av allmänt intresse för biblioteksutveckling”.

Adam Welin fick dessutom priset för en uppsats som är synnerligen välskriven och tillgänglig, såväl språkligt och innehållsligt. Studiens empiriska fokus på folkbibliotekens programverksamhet är originellt och ligger mycket väl i tiden. En särskild styrka är den självständiga analysen av folkbibliotekens komplexa identitet i det senmoderna samhället, där författaren förhåller sig sakligt kritisk till tidigare forskning och utgångspunkter som annars lätt tas för givna.

Margrethe Bakstad Søvik fick priset för en uppsats som också behandlar ett högaktuellt ämne, nämligen informationssökning och bibliotekens resurser i skolans värld, belyst ur högstadieelevers perspektiv. Den empiriska studien som ligger till grund för uppsatsen är mycket gedigen och resultaten framträder i dialog med tidigare forskning om unga människors lärande och informationsanvändning. En särskild styrka är hur uppsatsen belyser skillnader och gemensamma intressen och utmaningar för såväl forskningen som för bibliotekariers yrkesutövning i nordiska grannländer.

Ytterligare två uppsatser var nominerade till priset: Maria Simonssons kandidatuppsats ”Biblioteken kan inte hålla på att rensa ut” : En diskursanalys av Tintindebatten och Aili Svensson Haglunds masteruppsats ”Förhur rock’n’roll är man som chef?”: En diskursanalytisk studie av ledarskap idagens folkbibliotek.

Inspireras gärna av Axiells bilder från prisutdelningen på mässan!

Skolbiblioteksdebatten i DN

BHS forskare i området har gjort ett inlägg i DN debatt ang om skolbibliotekens betydelse. Här kan du läsa inlägget http://www.dn.se/debatt/skolbiblioteken-allt-annat-an-meningslosa/ .

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap

I onsdags, 2/10, anordnades en stor konferens om skolbibliotek: Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. Konferensen var ett samarrangemang mellan Bibliotekshögskolan, Bibliotekstjänst, Kultur i Väst, Skolbibliotek Väst och Skolbibliotekscentralen i Göteborg. Konferensen var till minne av och i Malin Koldenius anda.

Konferensen hängde samman med den forskningsantologi som utkom på BTJ förlag för ett par veckor sedan. Boken har tillkommit tack vare projektmedel från Kungliga biblioteket. Antologin består av fem kapitel och gör nedslag i skolbibliotekshistorien, diskuterar skolbibliotekspolitik och presenterar olika aktörer inom området. Skolbibliotekens relation till forskning diskuteras och i de två sista kapitlen presenteras det senaste decenniets svenska och internationella forskning med inriktning mot skolbiblioteket i relation till informationskompetenser och lässtimulans.

Vi var fem forskare från Bibliotekshögskolan som deltog i författandet av antologin och i konferensen: Louise Limberg, Anna Hampson Lundh, Cecilia Gärdén, Mats Dolatkhah och Helena Francke.

Till konferensen på Bio Roy i Göteborg hade ca 150 personer från södra och mellersta Sverige tagit sig. Presentationer och frågestunder varvades under dagen och det var många som ville ställa frågor. I de små pauserna mellan presentationerna steg sorlet snabbt liksom vid lunchen.

Boken presenterades även på Bok och Bibliotek (Bokmässan) 26/9 och kommer att presenteras på Skolbibliotek2013 som arrangeras av Teknologisk Institut i Stockholm. Fler presentationer kommer sannolikt framöver.

Cecilia Gärdén, universitetslektor 

En konferens med fokus på sociala medier

I början av månaden besökte två kollegor och undertecknad konferensen Social Media – The FourthAnnual Transforming Audiences Conference på University of Westminster, London. Den anordnades av det nybildade Centre for Social Media Research som också invigdes i slutet av konferensens första dag.  Konferenser är oftast väldigt givande på olika sätt och den här var inget undantag. Vi biblioteks- och informationsvetare var en liten minoritet bland de drygt 100 som gjorde en presentation, och det var intressant att få lyssna på andra typer av presentationer än man är van vid, samt att få en annan typ av frågor än man är van vid. Konferensen dominerades av medieforskare, men det fanns deltagande från andra discipliner också.

Vi lyssnade på keynotes av Stuart Allan (University of Bournemouth), Larissa Hjorth (RMIT, Melbourne), D. E. Wittkower (Old Dominion University, USA) och Megan Boler (University of Toronto). De handlade i tur och ordning om att numera kan vem som helst vara en fotojournalist, om platsbaserade tjänster och smartphones (med fokus på foto även här), en fenomenologi av delande i sociala medier, samt do it yourself-medborgarskap.

Förutom keynotes var det allt som allt 24 sessioner med presentationer som kördes simultant. Man fick helt enkelt välja vilken av tre eller fyra sessioner man ville delta på. Sessionerna täckte in det mesta. Bland annat handlade det om upplevelser av sociala medier, diskurser kring sociala medier, frågor kring sociala medier-forskning, offentlig sektor och politik, och aktivism och sociala medier. Vidare berörde sessionerna identiteter, kreativa interaktioner, nyheter, journalistik och nyhetskonsumtion, sexualitet, generations- och integritetsfrågor, musikdelning, mobila aspekter samt öppenhet och kontroll.  

Överlag var det en mycket intressant konferens som jag kan rekommendera för den som är intresserad. Nästa gång blir om två år och det blir spännande att se vilken ställning sociala medier har då, och vilken typ av diskussioner som kommer att föras på konferensen. Idag har jag känslan av att (främst den kvantitativt inriktade) sociala medier-forskningen handlar mycket om att experimentera med de data man kan komma åt, och kanske inte fokusera så mycket på vad det egentligen är man vill undersöka.

David Gunnarsson Lorentzen, doktorand, Social Media Studies

BHS välkomnar nya masterstudenter

September innebär terminsstart och en mängd aktiviteter när nya och redan etablerade studenter dyker upp i Borås och i vår lärplattform PingPong. Veckan som gick hade vi som är inblandade i masterutbildningen i Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning förmånen att träffa våra nya studenter på plats i Borås.

Masterstudenterna kommer med en mängd olika erfarenheter i bagaget, alltifrån tidigare studier (ibland ända upp på doktorsnivå) till långa karriärer inom andra yrkesområden och en hel del har på ett eller annat sätt provat på jobb på bibliotek. Studier i litteraturvetenskap, språk, arkeologi och andra humanioraämnen är dominerande – en bra bakgrund för kommande uppgifter som bibliotekarie eller informationsspecialist. Men en bra bakgrund har ju också de studenter som läst pedagogik, naturvetenskapliga ämnen, matematik och teknik, bland mycket annat. Studenter som påbörjat utbildningen i år har också en bred internationell erfarenhet både vad gäller studier och yrkesliv. Jag ser mycket fram emot att arbeta tillsammans de kommande två åren! Och kommande arbetsgivare kan se fram emot ett kompetent gäng!

Vad gör vi då under en träff i Borås? För den kurs jag är delansvarig för, Biblioteks- och informationsvetenskap som forsknings- och professionsområde, hade vi två och en halv dag till vårt förfogande. De fylldes med lite olika aktiviteter:

• tid för presentationer och mingel tillsammans med lärare och institutionens ledning för att lära känna varandra lite, 
• introduktion till Högskolan, programmet och Bibliotek och läranderesurser,
• föreläsningar för att inspirera det kommande arbetet (dessa kompletteras med inspelade föreläsningar som man kan lyssna till hemma): mycket handlade om olika sätt att se på b&i och dess olika professioner,
• diskussioner kring litteraturen men också kring kommande yrkesverksamhet: vi pratade bibliotek, bestånd och framtid blandat med svårigheterna att i ämnet komma överens om en definition av ’information’,
• undervisning om och övningar i informationssökning, framför allt för att söka vetenskaplig litteratur

Andra halvan av veckan ägnades åt kunskapsorganisation i olika former. Sedan 2012 så är det möjligt även för studenter med tidigare studier i b&i, t.ex. en kandidatexamen, att läsa vidare på masterprogrammet. Av naturliga skäl läser dessa studenter delvis andra kurser inledningsvis än de studenter som inte tidigare är bekanta med ämnet. I detta fall Klassifikation och informationsutvinning med inriktning mot data mining och information retrieval där övriga studenter läser en introduktionskurs till kunskapsorganisation.

Vi ser redan nu fram emot nästa träff i mitten av november!

Högskolan i något mer vintrig skrud än i solskenet utanför fönstret just nu

//Helena Francke, universitetslektor och en av två programansvariga för masterprogrammet Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning (och för ett av BHS andra masterprogram, Digitala tjänster – kultur, information & kommunikation)

Har du inte anmält dig än?

Mötesplats Borås: Profession - Forskning

Hitta mer information om konferensen och anmäla dig kan du börja på denna webbsida. Välkommen med din anmälan senast den 9 oktober. 

Händelserik höst

Den 19 september, dvs. imorgon, kl.13-16 disputerar Hanna Maurin Söderholm med ”Emergency Visualized: Exploring Visual Technology for Paramedic-Physician Collaboration in Emergency Care.”

Närmare information om disputationen, se BHS kalendarium

Sedan kommer Bokmässan där BHS deltar med egen monter och på andra sätt. Ett av dem är prisutdelningspremiären för Axiell-priset till bästa B&I-uppsats från BHS den 26 september!

Ni kan läsa närmare om detta i Axiells pressrelease.

Den 7 november är det dags för konferensen Forskardag av Svensk biblioteksförening, där några BHS-medarbetare medverkar i en avlutande paneldiskussion.

Om Forskardagen kan ni läsa mer här.

Gratis wifi angenämt på semestern

Jag hade förmånen att semestra i New York i somras. En före detta kollega lät mig generöst nog bo i hans lägenhet i Brooklyn medan han själv skulle till Europa. Jag utnyttjade hans frikostighet genom att stanna i tre hela veckor. Sådan generositet är ju inte särskilt vanlig och jag tänkte för mig själv att det kanske kunde vara så att han ville att någon skulle bo i lägenheten medan han själv var bortrest. När jag kom dit förstod jag att det inte alls var så det låg till.

Lägenheten på 26:e våningen var ett par år gammal och hade ett fantastiskt läge precis vid East Rivers strand med utsikt över Manhattan. Entrén var bemannad dygnet runt så ett säkrare ställe får man nog leta efter i New York. De första dagarna gick jag ofta fram till fönstret för att kolla att det verkligen var sant att jag precis utanför vardagsrumsfönstret kunde se Manhattans skyline. Och det var sant!

Bortsett från allt det fantastiska jag fick ta del av utan att anstränga mig det minsta var det några praktiska detaljer att tänka på. När man reser utomlands i tre veckor är det förstås av vikt att kunna ringa hem emellanåt. Det är även praktiskt och trevligt att kunna e-posta, surfa och spela wordfeud med mera. Rådet jag fick var att koppla upp mig på wifi och ringa via Skype. Och det var verkligen inga som helst problem. I lägenheten fanns wifi och på Manhattan upplevde jag att det fanns gratis wifi på väldigt många ställen.

Bland annat gick det fint att surfa gratis utanför NY public library på 5th Avenue även på en söndag när biblioteket var stängt. Mitt i kommersens mekka, bland skyskrapor och lyxiga affärer kunde man sitta ner och vila i skuggan och surfa helt gratis och franko. Kanske var det inte bibliotekets förtjänst, utan det faktum att Bryan park ligger bakom biblioteket. Bryan park är nämligen en de parker i New York där det är gratis att surfa. Men oavsett vad det berodde på så var upplevelsen att sitta utanför det anrika biblioteket tillsammans med andra gratissurfare helt och hållet angenäm.

Charlotte von Essen
Universitetsadjunkt på Bibliotekshögskolan

Tjänster

Jag hade nyligen möjligheten här i Borås att vara med och lyssna på Christian Grönroos, som är professor i tjänstemarknadsföring vid Handelshögskolan i Helsingfors. Eftersom jag  använt hans teorier för att beskriva och förklara  vad en bibliotekstjänst är och hur kunden (låntagaren, brukaren, besökaren) bildar sin upplevelse av den totala kvaliteten, var jag nyfiken på hur han relaterar sin tankar till det IT-mobil-informationssamhälle vi lever i.  Vad är det som sker med tjänsteleveransen?
Grönroos hävdade att allt vi levererar, är värde, det är värdet för kunden som är det centrala. Vi producerar inte produkter, vi producerar värde. Det är något som nästan kan bli en mantra, vi kanske kan skriva det på en liten lapp och ha den i fickan i bibliotekets informationsdisk eller vid boken kommer-verksamhet eller vid sagostunder. BIBLIOTEKEN LEVERERAR VÄRDE FÖR KUNDEN! Det gör vi genom att gå in i kundens vardagsprocesser, genom att förstå kundens förväntningar och behov, värderingar och intressen!
Universitetsadjunkt
Arja Mäntykangas

Spännande sammarbete mellan BHS och Bokmässan i höst!

I år kommer en grupp av studenter på bibliotekarieprogrammet att delta i Bokmässan som bemannare av det Digitala Torget. 

Det Digitala Torget är en ny satsning på mässan och kommer både ha funktionen som en mötesplats för aktörer på den digitala bokmarknaden och dels som en miljö där mässbesökare kan utforska, testa och lära sig mer om digital läsning. Våra bibliotekariestudenter kommer bland annat att assistera mässbesökare med frågor och stöd som rör hur man läser, lånar och köper e-böcker och ljudböcker.

Förutom att vara uppdragsgivare i samarbetet under mässan sponsrar Bok- och Biblioteksmässan även den BOBCATSSS-konferens som BHS arrangerar 2014 tillsammans med universitetet.

Vi ser fram emot mässan och mot fler studentrelaterade samarbetsprojekt!

Book Release!

INVITATION TO RELEASE PARTY 

Date: June 20 

Time: 10:00 

Place: The Library Lounge, University of Borås

Welcome!

No registration needed.

For more information, please contact: Anders Frenander, anders.frenander@hb.se Skans Kersti Nilsson, kersti.nilsson@hb.se

content of the book

In December 2012, The Swedish School of Library and Information Science (SSLIS) at the University of Borås held its 40th anniversary of the establishment of the Library school in Borås. This event was to be an excellent reason to invite colleagues in Library and Information Science in the Nordic and Baltic countries to a Jubilee Conference for two days. The programme, containing keynote speakers and paper presentations organized in themes like Information Practices; Digital Services and Social Media; and Library, Culture and Society, gave a rich overview of current research and education in our countries today. Out of more than twenty contributions at the confer- ence, the book contains nine peer reviewed articles. Taken together, they mirror the richness and variety in current research in Library and Information Science. This is also reflected by its title: Library, black metal and corporate finance. This book is primarily addressed to researchers in the field of Library and Information Science, but it will also be of interest to graduate and under-graduate students. The editors are researchers at the Swedish School of Library and Information Science. Anders Frenander holds a PhD in The History of Ideas and is a professor in Library and Information Science. Skans Kersti Nilsson holds a PhD in Comparative Literature and is a senior lecturer in Library and Information Science.

Studenter från Bibliotekshögskolan i Borås arrangerar internationell konferens

BOBCATSSS 2014, Jan 29-31, Barcelona Spain
Library (r)evolution: Promoting sustainable information practices

Just nu är en grupp ambitiösa och nyfikna BHS-studenter i full gång med att organisera 2014-års upplaga av BOBCATSSS-konferensen. Arrangemanget är en kollaboration mellan BHS  och Universitat di Bacelona och symposiet äger rum i Barcelona 29-31 januari 2014.

Sedan ett drygt år tillbaka har de inblandade studenterna lagt tid och kraft på arbetet med att organisera en internationell vetenskaplig konferens från grunden och vid dags datum har det andra Call for Paper just utannonserats. 

Studenternas uppdrag är, liksom under alla tidigare BOBCATSSS-konferenser, att skapa, fylla och genomföra konferensen från start till mål. Deras ansvar och arbetsinsatser sträcker sig över tid från att bygga upp en organisationsstruktur ihop med sina spanska studentkollegor till den slutliga distributionen av konferensens Proceedings. Till stöd i sitt arbete har de tre BHS-lärare, Alen Doracic, Ingrid Johansson och Amanda Glimstedt, vilka vid behov fungerar som vägledare och bollplank.

BOBCATSSS ursprung kan spåras till en gemensam önskan hos ett antal europeiska universitet att skapa en internationell mötesplats och arena för kunskapsutbyte inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga fältet. Den första konferensen ägde rum i Budapest 1993 som ett samerbete mellan universitetet i Budapest och Hogeschool van Amsterdam. Sedan dess har BHS medarrangerat konferensen vid ett tidigare tillfälle 2004, då tillsammans med universitet i Riga.

BOBCATSSS-konferensen är unik genom att evenemanget välkomnar såväl studenter, praktiker och akademiker både inom det vittspridda biblioteks- och informationsfältet som deltagare. Som följd av sin ambition att möjliggöra möten mellan såväl dagens som framtidens teoretiker och praktiker från hela världen är evenemanget en unik internationell brobyggare och smältdegel.

Konferenstemat för 2014 års konferens är Library (r)evolution: Promoting sustainable information practices.”Team BHS” har arbetat för att lyfta det hållbarhetsperspektiv som idag är ett centralt tema i det större skandinaviska samtalet om samhällets och människans framtid. De underteman som tillsammans utgör stommen för konferensens innehåll önskar belysa hållbarhetsfrågor inom ett antal centrala områden på det informations- och biblioteksvetenskapliga fältet:

1. Users, customers and prosumers

The information needs and practices of users are continually changing. How can we understand these changes and promote them toward more sustainable information practices; in information creation, usage, sharing and preservation?

2. Skills and literacies

Our professions are rapidly changing and new career opportunities are constantly arising resulting in demands for new skills and literacies. How can these changes be understood? How can we introduce and embrace sustainability in our daily professional practices?

3. Spaces, cultures and freedom of information

Digital rights, free access to information, culture and knowledge as well as physical and network spaces are central in our efforts to support democratic practices and institutions. But how should these be understood and promoted from a sustainable orientated perspective?

4. Social media, cloud computing and mobile services

Digital information technologies and services have great potentials for the greening of society.  How can sustainability be embedded in the future of ICT, considering its current rapid development?

5. Towards a better future?

How can we successfully bring together library principles and information practices with sustainable development concerns? What concepts, theories and models need to be developed within LIS to enable our research area to support sustainable information practices of the future?

I linje med sitt tema om har BOBCATSSS 2014 valt att anpassa konferensen för att lyfta fram hållbarheten inte bara i fråga om innehåll utan även vad gäller genomförandet. Som första BOBCATSSS-symposium kommer därför 2014 års konferens att vara i princip papperlös. Istället kommer ny teknik att utnyttjas för informationsspridning och tillgängliggörandet av konferensens kunskapsinnehåll. Proceedings kommer, med stöd av HB:s Bibliotek och Läranderesurser, att publiceras som Open Access och även konferensens abstracts kommer att tillgängliggöras digitalt istället för i tryck.

Konferensens goda rykte har idag lockat ett antal aktörer vilka stöttar BHS arbete med konferensen. Vid dags dato kan BHS med stolthet räkna in organisationer som Bok- och Biblioteksmässan, Spansk-Svenska stiftelsen, Biketjänst, Bibliotekscentrum och DIK bland våra finansiella bidragsgivare.

För mer information om BOBCATSSS, se konferensens hemsida (skapad av studenter på webbredaktörsprogramet vid BHS): www.bobcatsss2014.hb.se

Mentorskap på BHS

Sedan 2009 driver BHS ett mentorskapsprojekt för studenter på bibliotekarieprogrammet. Detta är ett uppskattat inslag i utbildningen och just nu har min kollega Amanda och jag samlat in intresseanmälningar från studenter som började ht -12. Meningen är att de som vill ska få en yrkesverksam bibliotekarie som sin mentor att bolla yrkes- och karriärfrågor med. Man träffas då 2 – 3 gånger på mentors arbetsplats under utbildningens tre sista terminer.

Studenten får önska sig en mentor utifrån bibliotekstyp och geografiskt läge och vi har fått in önskemål om mentorer från Lund till Gävle denna gång.  Vi samordnare försöker sedan under hösten matcha adepter och mentorer utifrån önskemålen. Många yrkesverksamma bibliotekarier vill gärna bidra med sin erfarenhet och sin tid för att hjälpa våra studenter få en inblick i det yrkesliv som väntar dem. Denna omgång mentorskap kommer att dra igång med en gemensam träff i Borås i januari 2014.


Samtidigt håller vi på att avsluta mentorskapsprojektet för de studenter som nu lämnar BHS. Detta gör vi bl.a. genom en utvärdering. Genomgående är studenterna mycket nöjda med att ha deltagit i detta och med de erfarenheter de gjort och kontakter de har kunnat knyta. Även mentorer tycker att det är mycket givande att bidra till studenternas professionella utveckling och få en inblick i utbildningen och vad som händer på forskningsfronten.

Stort tack till alla våra engagerade mentorer som gör detta möjligt och hoppas alla får en riktigt skön sommar.

Britt Omstedt

Call for papers under rubrik LÄSANDE, LÄRANDE, DEMOKRATI!

Vad händer ute i Bibliotekssverige?

Nu börjar det bli dags att samla era erfarenheter, projekt och satsningar i paperform för att lägga fram det på mötesplatskonferensen i höst. Där får era verksamheter möta forskare och andra professionella och kommer att vara underlag för många intressanta diskussioner.

Till årets Mötesplatskonferens har vi samlat forskare som Ove Sernhede, Rolf Ahlzén och Lotta Bergman. Så har vi Johan Unenge och Magnus Wiliam Olsson med oss också. Plus våra egna forskare -- och er, så klart.

Vårt call for papers är öppet till den 3 juni. Här ser ni förslag på temata.

/Veronica Trépagny, Interationell koordnator

Möten och konferenser för möten

Den 6 maj hade BHS besök av författarförbundets Biblioteksråd. Vi informerade om våra utbildningar och vår forskning och tillsammans diskuterade vi gemensamma frågor. Vi kom fram till att många frågor är gemensamma, som skolbiblioteksfrågor, läsfrämjande och e-böcker. Vi diskuterade också hur vi kan samarbeta framöver, vilket var mycket positivt.

I morgon har vi vår årliga Social medier-konferens i samarbete med Borås stad. För första gången delas ett social medierpris ut som Sparbanksstiftelsens Sjuhärad instiftat och vilket i år tilldelas Joachim Jardenberg.

Programmet till mötesplatskonferens är nu klart och skickas ut. Årets tema är läsande, lärande och demokrati.

Margareta
Prefekt

Om ny bibliotekslag och annat

Bästa läsare

Förslag till ny bibliotekslag har tagit ännu ett steg. Den 23 april lämnade regeringen sin proposition till riksdagen, som tar ställning efter sommaruppehållet. Den nya lagen är tänkt att gälla från den första januari 2014. En del av alla synpunkter som lämnats in har tillvaratagits och andra inte. Regeringen skriver att KB i sitt uppdrag kan arbeta med nationella planer. Klart är dock att vi i likhet med de andra nordiska länderna behöver tydlig framåtsyftande nationell biblioteksstrategi och resurser för att komma tillrätta med negativa tendenser som sjunkande läsförmåga och läsförståelse.

Anna Hampson Lundh har färdigställt en rapport på uppdrag av MTM (Myndigheten för tillgängliga medier). Den heter: Talande böcker och läsande barn. Barn berättar om talboksanvändning. Syftet med rapporten är att skapa en fördjupad förståelse för unga med läsnedsättning, läs-och skrivsvårigheter inklusive dyslexi eller synnedsättningar och utveckla biblioteksservicen till denna målgrupp.

Högskolan i Borås får en ny styrelse maj 2013. Vi tackar Inger Eide Jensen som lämnar och välkomnar Gunilla Herdenberg KB. Likaledes professor Roger Säljö och Agneta Stark.

Tisdag den 7 maj får vi studiebesök av författarförbundets biblioteksråd.

Trevlig Valborg och Första Maj!
önskar
Margareta Lundberg Rodin, prefekt

Samtal om magisterprogrammet i strategisk information och kommunikation

Lillemor var student på magisterprogrammet i strategisk information och kommunikation på BHS under 2012. I programmet har varje student en kontaktorganisation där de utför en stor del av sina examinationsuppgifter. Lillemor och Kristian, som är VD för hennes kontaktorganisation, hörde av sig till programansvariga i april 2013 för att dela med sig av sina erfarenheter av samarbetet under utbildningsåret.

- Lillemor kom dundrande in med en massa ny kunskap i vår organisation och jag såg en möjlighet att lära mig en massa nytt inom ett område som jag inte kan så mycket om men är intresserade av, säger Kristian.

När Lillemor kontaktade företaget för att höra om de var intresserad av att vara hennes kontaktorganisation under studietiden hade hon förberett sig mycket, bland annat genom att läsa på om företaget och genom att förbereda den första examinationsuppgiften så att hon kunde presentera den för Kristian. 

- Varför ska jag lägga tid på det här? Jag insåg ganska snart att det bidrog till ett värdeskapande i vår organisation och att det var väl investerad tid, säger Kristian.

Samarbetet har fungerat mycket bra och de har hjälpt varandra framåt. Kristian har bidragit med sin branschkunskap och sina ledaregenskaper för att få Lillemor att tänka ett steg längre. Lillemor bidrog med sin kunskap om kommunikation och informationshantering i organisationer och var bollplank åt Kristian när det gäller kommunikationsfrågor.

- Kristian hade en så otroligt och öppen attityd hela tiden. Det är betydelsefullt att ha en så bra kontaktperson som Kristian ändå var, säger Lillemor.

- Vi har haft användning av den kunskap Lillemor kom in med i företaget. Den är inte branschspecifik utan fungerar i alla branscher, säger Kristian.

I kursen Informationsprodukter hjälpte Lillemor företaget att se hur de kunde öka informationen kring företaget och deras tjänster.  Hon fick personalen att förstå vad en nyhet är och därmed ökade företaget sitt nyhetsflöde både på hemsidan och på Facebook.

- Vi levererar tjänster och nu valde vi att paketerade våra tjänster och blev bättre på att kommunicera våra tjänster. Vi ökade våra intäkter tack vare att vi produktifierade våra tjänster helt enkelt och det är Lillemor i hösta grad en orsak till att vi gjorde.

- Tidigare kunde vi beskriva vad vi gjorde men nu kan vi också säga varför, avslutar Kristian.

Läs mer om programmet på vår webbplats!

Birgitta Wallin
Programansvarig

Mötesplats Open Access 2013

Mötesplats Open Access är ett årligt arrangemang där bibliotekarier och andra intresserade av open access-frågor i Sverige samlas för kunskapsutbyte. Kärnan i presentationerna är dels projekt som drivits med medel från KB:s program Openaccess.se, dels andra aktiviteter och utvecklingsarbeten som sker på främst universitets- och högskolebiblioteken. Årets Mötesplats, som gick av stapeln på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, innehöll presentationer kring ett stort antal aktuella ämnen, bland annat:

• relationen mellan licensfrågor och open access (främst författaravgifter och publiceringsfonder) som bland annat Kungliga biblioteket arbetar med och där Ralf Schimmer från Max Planck Digital Library erbjöd en intressant inblick i bibliotekets arbete
• tillgång till forskningsdata
• arbetet med att ta fram en modell för peer review av open access-monografier
• kvalitet på poster i publikationsdatabaserna och hur arbetet med databaserna kan effektiviseras
• visualisering av besöksstatistik i publikationsdatabaserna
• mått på hur mycket material som parallellpubliceras och hur det används
• framtiden för DOAJ som bl.a. innebär fokus på kvalitetsarbete

Cameron Neylon från open accessförlaget PLoS tecknade open accesshistorien sen 2013 från 2020 års horisont. Hans historieskrivning av de kommande åren, gjord med en glimt i ögat, innefattar bl.a. en kris i tillgången till papper, en skakig framtid för humanistiska tidskrifter, en enorm ökning i forskningspublikationer från länder i Syd och en definitiv framgång för open accesspublicering.

Jag hade också förmånen att få presentera tankar utifrån en kommande rapport från Svensk Biblioteksförening – Publicera! – som handlar om de svenska forskningsbibliotekens arbete med att tillgänglig- och synliggöra lärosätenas forskningsresultat och material från bibliotekens samlingar. Jag pratade främst om de utmaningar biblioteken kan komma att stå inför under de kommande åren om de ska fortsätta att vara proaktiva aktörer inom publiceringsfrågor. Frågan om open accesspublicering väcker till exempel en mängd frågor rörande vad som kommer att utgöra bibliotekens samlingar i framtiden – vad innebär en minskning i egna samlingar för hur biblioteken och bibliotekarierna uppfattar sin identitet?

Mötesplats Open Access är ett utmärkt tillfälle att bli uppdaterad om vad som är på gång inom open accessarbetet just nu. Årets konferens avslutades med de allra senaste funderingarna från KB och Vetenskapsrådet om hur de avser samarbeta utifrån de uppdrag om fritt tillgängliga publikationer och forskningsdata som kom i senaste forskningspropositionen, och om SwePubs roll i detta arbete.

Programmet och bilderna till presentationerna vid konferensen finns tillgängliga på bloggen Open access i Sverige.

//Helena Francke

e-Research

Eric T Meyer har besökt BHS ett par dagar. Eric arbetar till vardags på Oxford InternetInstitute vid universitetet i Oxford i England. Igår höll han en inspirerande föreläsning som flera av mina kollegor och jag var och lyssnade på. Det övergripande temat för föreläsningen var e-Research, vilket definierades som 

Research using
digital tools and data
for the distributed and collaborative
production of knowledge

e-research presenterades inte främst som ett forskningsområde i sig utan snarare en forskningsinriktning som kan utgöra ett datorbaserat stöd för en lång rad andra discipliner. Meyer visade ett antal fascinerande exempel på hur e-research har kommit till nytta i olika forskningsprojekt. Bland annat uppehöll han sig vid ett av flera projekt som genomförs under rubriken Zooniverse. Enkelt uttryckt rör det sig om forskare som arbetar med stora digitala datamängder vilka (delvis) analyseras med hjälp av volontärer, som kan bidra via webben. Det exempel som särskilt lyftes fram heter Galaxy Zoo och syftar till att utifrån hundratusentals bilder tagna med NASAs rymdteleskop, Hubble, utforska hur galaxer formas.

Meyer resonerade också, med hänvisningar till sina exempel, om en ny ”vetenskaplig stil” som kan sägas ha framträtt i samband med e-research. Om vi sedan tidigare är bekanta med att forskare ägnar sig åt att observera, mäta och väga, modellera, kategorisera, göra matematiska och statistiska beräkningar, och arbeta i laboratorium, så kan vi i samband med e-research konstatera att en ny ”style of science” har letat sig in i flera av de existerande stilarna, nämligen den som Meyer benämner ”the algorithmic style”. 

Ola Pilerot