Framtidshopp för såväl sektor som ämne

I den offentliga debatten om bibliotek talas det ofta om kris: en kris som avser allt från sjunkande besöksstatistik till det fysiska bibliotekets död i det digitaliserade samhället. Jag vill inte på något sätt underskatta de utmaningar som bibliotekssektorn står inför – och i olika gestalter alltid stått inför – men vill här lyfta fram två händelser i förra veckan som ingav stort framtidshopp avseende såväl bibliotekssektorns som biblioteks- och informationsvetenskapens positiva utveckling. Båda händelserna utspelade sig i Skåne, där jag hade förmånen att få både inleda och avsluta veckan.

På måndagen medverkade jag i konferensen ”Folkbiblioteken som kulturhus”, som Region Skåne/Kultur Skåne arrangerade i samarbete med Svensk Biblioteksförening i Moriska Paviljongen i Folkets Park, Malmö. Utgångspunkten för konferensen var den försöksverksamhet som Kultur Skåne och skånska kommunala folkbibliotek bedrivit, med stöd från Statens kulturråd, där syftet just varit att pröva folkbibliotekens potential som kulturhus. Själv hade jag fått i uppdrag att föreläsa om folkbiblioteken i en kulturpolitisk kontext, vilket gav mig möjlighet att återbesöka kulturhustankens rötter i 1970-talets Frankrike, liksom de kommunala folkbibliotekens livskraftiga rötter i den i högsta grad lokala platsen. I flertalet svenska kommuner är det offentligt finansierade kulturutbudet på något sätt knutet till folkbiblioteket som rum och folkbiblioteket är också den mest välbesökta kulturinstitutionen.  Konferensen i Malmö synliggjorde detta faktum – som inte ofta syns i den offentliga debatten om bibliotek – samtidigt som engagemanget hos de 100 bibliotekarier som deltog i konferensen pekar mot sektorns och professionens vilja att ständigt vidareutveckla den egna verksamheten.

På fredagen disputerade Hanna Carlsson, Avdelningen för ABM och bokhistoria, Institutionen för Kulturvetenskaper, Lunds universitet, på avhandlingen Den nya stadens bibliotek: Om teknik, förnuft ochkänsla i gestaltningen av kunskaps-och upplevelsestadens folkbibliotek. I fokus för avhandlingen står just föreställningen om kris i bibliotekssektorn och närmare bestämt hur denna föreställda kris hanterats i Malmö Stadsbiblioteks satsningar på digitala redskap för att vidareutveckla biblioteksverksamheten.  Genom att spåra de väldigt konkreta praktiker som de bibliotekarier som fick i uppdrag att realisera de digitala redskapens potential genomför, utgör avhandlingen ett avgörande kunskapsbidrag till folkbiblioteksforskningen. Opponent var Nanna Kann-Christensen från IVA, Köpenhamns universitet, som erbjöd den grundliga och gedigna granskning som alla bra avhandlingar förtjänar. Utöver avhandlingens unika kunskapsbidrag, slogs jag av hur ämnet också utvecklats från ett genusperspektiv. När jag började vid BHS för 18 år sedan dominerades de få akademiska toppostionerna av män; här satt nu istället två kvinnor som jag är övertygad om kommer att spela en avgörande roll för att bära biblioteks- och informationsvetenskap vidare in i framtiden.

Återigen: de utmaningar som både sektor och ämne står inför bör inte underskattas. Men vi kan bli ännu bättre på att synliggöra alla de händelser inom såväl sektor som ämne som inger framtidshopp. Jag är glad för att jag under förra veckan fick vara med om två sådana händelser.

Jenny Johannisson, universitetslektor vid BHS