Visualiseringar i fokus – rapport från Visual Forum 2013

Den 12 november hade jag förmånen att få både lyssna och presentera vid konferensen Visual Forum 2013 på Visual Arena vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Visual Forum beskrivs som Skandinaviens största konferens om visualisering med deltagare från såväl akademi som privat och offentlig sektor och evenemanget bjöd på ett både fullspäckat och varierat program. För den intresserade finns de videofilmade presentationerna tillgängliga här.

Trots att detta var konferensens 8:e år fick jag, som förstagångsdeltagare, ett förstärkt intryck av hur ungt hela visualiseringsområdet ännu är, såväl i industrin som i akademin. Med detta menar jag inte att själva tekniken eller dess tillämpningar skulle vara outvecklade på något vis – tvärtom häpnar man över hur snabbt utvecklingen har gått och hur fantastiskt avancerade och verklighetstrogna visualiseringar som idag är möjliga inom en rad områden, pådrivna av utvecklingen inom film- och datorspelsindustrin inte minst. Nej, i min uppfattning yttrar sig visualiseringsområdets korta historia snarare i positiv bemärkelse som kännetecknat av öppenhet och nyfikenhet inför olika perspektiv, möjligheter och tillämpningar – inte minst med ett intresse för tvärkonstellationer av olika slag.

Konferensen inleddes av professor Anders Ynnerman från Institutionen för vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet som visade upp ett imponerade urval av den senaste visualiseringstekniken, där svensk teknik och forskare finns med i den absoluta framkanten och där gränsen mellan representation och verklighet blir allt svårare att urskilja.

Professor Anders Ynnerman inledde konferensen. Foto: Veronica Johansson

Eric Jeansson från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Judith Borsboom-van Beurden från Holland demonstrerade olika exempel på hur visualiseringar används för hållbar stadsplanering och för involverandet av medborgare i detta arbete. Göteborgs stad har kommit långt genom det sofistikerade verktyget Min Stad där invånarna virtuellt kan bygga, planera och kommentera staden och dess framtida utveckling. I detta block av presentationer ingick även mitt eget anförande som handlade om betydelsen av kritiska förhållningssätt och kompetenser vid breddad användning av data och visualiseringar som informationsresurser i samhället.

Veronica Johansson om kritiska förhållningssätt till visualiseringar. Foto: Sina Farhat.

Förmiddagens pass avslutades med en presentation av Svensk Byggtjänsts projekt Mina Kvarter, där man låter arbetsgrupper av ungdomar från eftersatta miljonprogramkvarter använda datorspelet Minecraft för framtagande av utvecklingsplaner med lokal förankring och utifrån ungdomarnas egna perspektiv.

På eftermiddagen delades konferensen upp i två spår: "Visualisering som möjliggörare för industrin", respektive "Dataspel som motor i det digitala samhället", varav jag följde det senare. Här fick vi lyssna till den norske docenten Faltin Karlsens forskning om så kallat datorspelsberoende, hur det yttrar sig och vad som kan förklara att vissa inte kan hålla spelande på en hälsosam nivå. Vi fick även, som intressant motvikt till detta första perspektiv, lyssna till professor Martin Rydmark från Sahlgrenska som i projektet World of Vårdkraft istället med goda utfall arbetar med datorspel vid rehabilitering av hjärnskador med tillhörande fysiska och kognitiva begränsningar. Slutligen gav också Ola Janson, digital strateg från STARK Corporate Communication, sina synpunkter på den designutveckling som benämns ”gamification” och som syftar till att öka människors motivation och lojalitet vid användandet av digitala tjänster och produkter genom att tillföra design och funktioner från spelvärlden. Dagen avslutades gemensamt med en presentation av verktyget VISSLA, ett sätt att visa hur människor med synbegränsningar upplever trafik- och stadsmiljö, samt en presentation av Hackerklubben, ett mycket populärt projekt vid Interactive Institute där barn får lära sig programmera och skapa digitala produkter.

Vilken plats finns då i sådana här sammanhang för biblioteks- och informationsvetenskapliga perspektiv? Ja, givet den respons och de diskussioner jag fick med mig från denna dag verkar det kunna finnas en både viktig och efterfrågad plats. Den utbredda användningen av visualiseringar i samhället i stort (datadriven journalistik, propaganda, skola och undervisning, medborgarinvolverande forskningsprojekt, och mindre intressegemenskaper) ger upphov till frågor och behov som handlar om kritiska förståelser och verktyg för att hantera statusen och användningen av visualiseringar som informationsresurser. Sådana frågor utgör en naturlig förlängning av biblioteks- och informationsvetenskapens traditionella intresse- och kompetensområden i termer av informationsorganisation och källkritik/informationskompetens. Därutöver naturligtvis en mängd andra aspekter som har att göra med metadata, webbläsare och sökredskap särskilt anpassade för data och visualiseringar/bilder. Jag hoppas och tror att vårt ämne genom att tillföra sådana perspektiv med tillhörande kunskaper kan komma att bidra till utvecklingen och användningen av visualiseringar på många viktiga sätt, och genom detta även utvecklas i den egna ämnesförståelsen. Framtiden för visuellt representerad information ter sig verkligen mycket spännande.

Veronica Johansson, forskare inom området visualiseringsverktyg och kritiska kompetenser