Om ny bibliotekslag och annat

Bästa läsare

Förslag till ny bibliotekslag har tagit ännu ett steg. Den 23 april lämnade regeringen sin proposition till riksdagen, som tar ställning efter sommaruppehållet. Den nya lagen är tänkt att gälla från den första januari 2014. En del av alla synpunkter som lämnats in har tillvaratagits och andra inte. Regeringen skriver att KB i sitt uppdrag kan arbeta med nationella planer. Klart är dock att vi i likhet med de andra nordiska länderna behöver tydlig framåtsyftande nationell biblioteksstrategi och resurser för att komma tillrätta med negativa tendenser som sjunkande läsförmåga och läsförståelse.

Anna Hampson Lundh har färdigställt en rapport på uppdrag av MTM (Myndigheten för tillgängliga medier). Den heter: Talande böcker och läsande barn. Barn berättar om talboksanvändning. Syftet med rapporten är att skapa en fördjupad förståelse för unga med läsnedsättning, läs-och skrivsvårigheter inklusive dyslexi eller synnedsättningar och utveckla biblioteksservicen till denna målgrupp.

Högskolan i Borås får en ny styrelse maj 2013. Vi tackar Inger Eide Jensen som lämnar och välkomnar Gunilla Herdenberg KB. Likaledes professor Roger Säljö och Agneta Stark.

Tisdag den 7 maj får vi studiebesök av författarförbundets biblioteksråd.

Trevlig Valborg och Första Maj!
önskar
Margareta Lundberg Rodin, prefekt

Samtal om magisterprogrammet i strategisk information och kommunikation

Lillemor var student på magisterprogrammet i strategisk information och kommunikation på BHS under 2012. I programmet har varje student en kontaktorganisation där de utför en stor del av sina examinationsuppgifter. Lillemor och Kristian, som är VD för hennes kontaktorganisation, hörde av sig till programansvariga i april 2013 för att dela med sig av sina erfarenheter av samarbetet under utbildningsåret.

- Lillemor kom dundrande in med en massa ny kunskap i vår organisation och jag såg en möjlighet att lära mig en massa nytt inom ett område som jag inte kan så mycket om men är intresserade av, säger Kristian.

När Lillemor kontaktade företaget för att höra om de var intresserad av att vara hennes kontaktorganisation under studietiden hade hon förberett sig mycket, bland annat genom att läsa på om företaget och genom att förbereda den första examinationsuppgiften så att hon kunde presentera den för Kristian. 

- Varför ska jag lägga tid på det här? Jag insåg ganska snart att det bidrog till ett värdeskapande i vår organisation och att det var väl investerad tid, säger Kristian.

Samarbetet har fungerat mycket bra och de har hjälpt varandra framåt. Kristian har bidragit med sin branschkunskap och sina ledaregenskaper för att få Lillemor att tänka ett steg längre. Lillemor bidrog med sin kunskap om kommunikation och informationshantering i organisationer och var bollplank åt Kristian när det gäller kommunikationsfrågor.

- Kristian hade en så otroligt och öppen attityd hela tiden. Det är betydelsefullt att ha en så bra kontaktperson som Kristian ändå var, säger Lillemor.

- Vi har haft användning av den kunskap Lillemor kom in med i företaget. Den är inte branschspecifik utan fungerar i alla branscher, säger Kristian.

I kursen Informationsprodukter hjälpte Lillemor företaget att se hur de kunde öka informationen kring företaget och deras tjänster.  Hon fick personalen att förstå vad en nyhet är och därmed ökade företaget sitt nyhetsflöde både på hemsidan och på Facebook.

- Vi levererar tjänster och nu valde vi att paketerade våra tjänster och blev bättre på att kommunicera våra tjänster. Vi ökade våra intäkter tack vare att vi produktifierade våra tjänster helt enkelt och det är Lillemor i hösta grad en orsak till att vi gjorde.

- Tidigare kunde vi beskriva vad vi gjorde men nu kan vi också säga varför, avslutar Kristian.

Läs mer om programmet på vår webbplats!

Birgitta Wallin
Programansvarig

Mötesplats Open Access 2013

Mötesplats Open Access är ett årligt arrangemang där bibliotekarier och andra intresserade av open access-frågor i Sverige samlas för kunskapsutbyte. Kärnan i presentationerna är dels projekt som drivits med medel från KB:s program Openaccess.se, dels andra aktiviteter och utvecklingsarbeten som sker på främst universitets- och högskolebiblioteken. Årets Mötesplats, som gick av stapeln på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, innehöll presentationer kring ett stort antal aktuella ämnen, bland annat:

• relationen mellan licensfrågor och open access (främst författaravgifter och publiceringsfonder) som bland annat Kungliga biblioteket arbetar med och där Ralf Schimmer från Max Planck Digital Library erbjöd en intressant inblick i bibliotekets arbete
• tillgång till forskningsdata
• arbetet med att ta fram en modell för peer review av open access-monografier
• kvalitet på poster i publikationsdatabaserna och hur arbetet med databaserna kan effektiviseras
• visualisering av besöksstatistik i publikationsdatabaserna
• mått på hur mycket material som parallellpubliceras och hur det används
• framtiden för DOAJ som bl.a. innebär fokus på kvalitetsarbete

Cameron Neylon från open accessförlaget PLoS tecknade open accesshistorien sen 2013 från 2020 års horisont. Hans historieskrivning av de kommande åren, gjord med en glimt i ögat, innefattar bl.a. en kris i tillgången till papper, en skakig framtid för humanistiska tidskrifter, en enorm ökning i forskningspublikationer från länder i Syd och en definitiv framgång för open accesspublicering.

Jag hade också förmånen att få presentera tankar utifrån en kommande rapport från Svensk Biblioteksförening – Publicera! – som handlar om de svenska forskningsbibliotekens arbete med att tillgänglig- och synliggöra lärosätenas forskningsresultat och material från bibliotekens samlingar. Jag pratade främst om de utmaningar biblioteken kan komma att stå inför under de kommande åren om de ska fortsätta att vara proaktiva aktörer inom publiceringsfrågor. Frågan om open accesspublicering väcker till exempel en mängd frågor rörande vad som kommer att utgöra bibliotekens samlingar i framtiden – vad innebär en minskning i egna samlingar för hur biblioteken och bibliotekarierna uppfattar sin identitet?

Mötesplats Open Access är ett utmärkt tillfälle att bli uppdaterad om vad som är på gång inom open accessarbetet just nu. Årets konferens avslutades med de allra senaste funderingarna från KB och Vetenskapsrådet om hur de avser samarbeta utifrån de uppdrag om fritt tillgängliga publikationer och forskningsdata som kom i senaste forskningspropositionen, och om SwePubs roll i detta arbete.

Programmet och bilderna till presentationerna vid konferensen finns tillgängliga på bloggen Open access i Sverige.

//Helena Francke

e-Research

Eric T Meyer har besökt BHS ett par dagar. Eric arbetar till vardags på Oxford InternetInstitute vid universitetet i Oxford i England. Igår höll han en inspirerande föreläsning som flera av mina kollegor och jag var och lyssnade på. Det övergripande temat för föreläsningen var e-Research, vilket definierades som 

Research using
digital tools and data
for the distributed and collaborative
production of knowledge

e-research presenterades inte främst som ett forskningsområde i sig utan snarare en forskningsinriktning som kan utgöra ett datorbaserat stöd för en lång rad andra discipliner. Meyer visade ett antal fascinerande exempel på hur e-research har kommit till nytta i olika forskningsprojekt. Bland annat uppehöll han sig vid ett av flera projekt som genomförs under rubriken Zooniverse. Enkelt uttryckt rör det sig om forskare som arbetar med stora digitala datamängder vilka (delvis) analyseras med hjälp av volontärer, som kan bidra via webben. Det exempel som särskilt lyftes fram heter Galaxy Zoo och syftar till att utifrån hundratusentals bilder tagna med NASAs rymdteleskop, Hubble, utforska hur galaxer formas.

Meyer resonerade också, med hänvisningar till sina exempel, om en ny ”vetenskaplig stil” som kan sägas ha framträtt i samband med e-research. Om vi sedan tidigare är bekanta med att forskare ägnar sig åt att observera, mäta och väga, modellera, kategorisera, göra matematiska och statistiska beräkningar, och arbeta i laboratorium, så kan vi i samband med e-research konstatera att en ny ”style of science” har letat sig in i flera av de existerande stilarna, nämligen den som Meyer benämner ”the algorithmic style”. 

Ola Pilerot

Mötesplats Profession - Forskning

Här på BHS är ett säkert vårtecken att paperförslag till vår årliga mötesplatskonferens börjar droppa in. I år går mötesplatskonferensen av stapen den 17-18 oktober och vi tycker självklart att så många som möjligt av er skall komma och mötas över årets tema:

Läsning, lärande och demokrati.

Mötesplatskonferensen har i tolv år spelat en viktig roll för erfarenhetsutbyte och dialog mellan biblioteksverksamheter, forskning och utbildning och i våra papersessioner dryftas aktuella frågor utifrån årets tema. Paperseminarierna i år kommer vart och ett innehålla färre papers, för att alla grupper skall ha tid att verkligen diskutera. Förslagen till paperspår, vilka vi tror har betydelse för årets tema, är:

• Barn och unga
• Litteratur och läsfrämjande
• Ledarskap och medarbetarskap
• Bibliotek och samhället
• Pedagogik oc lärande
• E-tjänster och bibliotek

Samtidigt satsar vi på inspirerande föreläsare, som kommer att ge varje diskussion lite vind i seglen och inspiration. I år har våren anlänt sent och dessutom har vi alla att hantera övergången till högskolans nya webb, men ha ändå  gärna koll på vår webbplats för att hålla dig uppdaterad om detta evenemang.

BHS arrangerar Mötesplats Profession - Forskning i samarbete med Stadsbiblioteket, Borås stad, Kultur i Väst och Kungliga biblioteket och vi siktar på att ha en del av våra aktiviteter i det till hösten nyss invigda och spännande Simonsland.

Veronica Trépagny, Internationell koordinator

ReDesign

Ingen som besökt högskolans webbplats under våren har väl undgått att märka ”byggnadsdammet” och det nya utseendet på webben :)

Bekanta dig gärna med vår nya webb http://www.hb.se/Bibliotekshogskolan/. Sidorna är anpassade så att vad du än använder – dator, mobil eller surfplatta – så anpassas innehållet till storleken på skärmen.

Så här ser BHS startsida ut

Ombyggnationen av webben har delats upp i flera faser, först ut var utbildningssidorna inför sökomgången till hösten 2013. Här är ett exempel på hur en programsida ser ut med all information om programmet.

Programsidan för bibliotekarieprogrammet

Vad säger ni? Visst ser det bra ut!

Nästa steg blir alla webbsidor för våra nuvarande studenter och för de anställda på högskolan. Sidorna ska flyttas över och göras om, viss förvirring kommer säkerligen att råda men jag tror att vi snart vänjer oss och trivs med vår nya webb :)

Carina Waldén, webbredaktör

Onsdag 08.15 Borås

Från parkeringen till Högskolan stannar jag och kommer inte loss.

Fasaden! När jag ser formationerna på en av de nya byggnaderna till det nya Simonsland så inser jag att det finns kopplingar till hålkort. Jag vänder och vrider på huvudet och kan inte få nog. Plötsligt så står det två män vid min sida och inom loppet av två minuter vet jag allt. Männen ingår i byggstaben  och förklarar allt om hålkorten som kommer från de gamla vävmaskinerna. Gårdagens programvara helt enkelt. Herrarna berättar om hur fasaden kommer att ändra karaktär efter hand, precis som programmen på Högskolan tänker jag. Inte bara arkitekturen förändras och ges nya inslag. Utbildningarna gör det också.  Sättet att sprida information har också förändrats sedan hålkortens tid. Luta er tillbaka och lyssna på ett samtal om BOBCATSSS mellan två BHS-studenter och bibliotekarier.

http://bibblogg.wordpress.com/2013/04/02/lounge-talks-om-bobcatsss/

Ingrid Johansson BHS

För närvarande arbetar jag tillsammans med en grupp kolleger på en bok om skolbibliotek. Mitt kapitlet handlar om den senaste tidens forskning om skolbibliotekets läsfrämjande roller och funktioner. Under arbetet har jag också haft tillfälle att läsa några av de så kallade "impact studies" som flera gånger genomförts i USA.

"Påverkansstudierna", om vi ska kalla dem så, letar genom statistisk datainsamling och analys efter samband mellan utvecklad skolbiblioteksverksamhet (stora bestånd, utbildad personal mm.) och elevers studieresultat på standardprover och liknande. Sådana samband tycks inte vara särskilt svåra att hitta! Även om det förvisso finns flera saker att diskutera i studierna (som fallet brukar vara med statistik) är mitt sammantagna intryck att studierna med stor tyngd visar att skolbiblioteket kan ha en central roll att spela i skolsystemet.

Många av studierna publiceras öppet på Internet, i form av rapporter eller konferenspapers. Om du är intresserad är det nästan bäst att du själv gör några sökningar. Ett centralt namn är Keith C. Lance, men se även Stephen Krashen, Ross Todd & Janica Heinström.

Mvh Mats Dolatkhah

No winter in Australia

Mentally I am still stuck between Brisbane and Wagga Wagga. Queensland was steaming hot from January till late March  -- New South Wales is milder now, although it must sound irresistibly surreal that around noon, 28 C is the norm, and wild ducks are grazing around the School of Information Studies at Charles Sturt University. Not to speak of the flocks of shrieking white cockatoos, green lorikeets and the occasional kangaroos in the evening.

While on a sabbatical here, I am writing a book on a next generation of digital libraries. The question is not how they will, but how they shall be. So, what’s on my wish list? It’s a long one. But one thing is for sure, I would like to see them more enabling, becoming a cultural treasury by incorporating as much cultural heritage as they can – which is what memory institutions are for.

Photo by: Sándor Dáranyi

Text by: Professor Sándor Dáranyi.