En vikarierande universitetsadjunkt söks

BHS söker en vikarierande universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot folk-. skol- och barnbibliotekens verksamhet.

Närmare information finns på högskolans webbplats (http://www.hb.se/Om-hogskolan/Jobba-hos-oss/Universitetsadjunkt-i-biblioteks--och-informationsvetenskap/).

Visualiseringar i fokus – rapport från Visual Forum 2013

Den 12 november hade jag förmånen att få både lyssna och presentera vid konferensen Visual Forum 2013 på Visual Arena vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Visual Forum beskrivs som Skandinaviens största konferens om visualisering med deltagare från såväl akademi som privat och offentlig sektor och evenemanget bjöd på ett både fullspäckat och varierat program. För den intresserade finns de videofilmade presentationerna tillgängliga här.

Trots att detta var konferensens 8:e år fick jag, som förstagångsdeltagare, ett förstärkt intryck av hur ungt hela visualiseringsområdet ännu är, såväl i industrin som i akademin. Med detta menar jag inte att själva tekniken eller dess tillämpningar skulle vara outvecklade på något vis – tvärtom häpnar man över hur snabbt utvecklingen har gått och hur fantastiskt avancerade och verklighetstrogna visualiseringar som idag är möjliga inom en rad områden, pådrivna av utvecklingen inom film- och datorspelsindustrin inte minst. Nej, i min uppfattning yttrar sig visualiseringsområdets korta historia snarare i positiv bemärkelse som kännetecknat av öppenhet och nyfikenhet inför olika perspektiv, möjligheter och tillämpningar – inte minst med ett intresse för tvärkonstellationer av olika slag.

Konferensen inleddes av professor Anders Ynnerman från Institutionen för vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet som visade upp ett imponerade urval av den senaste visualiseringstekniken, där svensk teknik och forskare finns med i den absoluta framkanten och där gränsen mellan representation och verklighet blir allt svårare att urskilja.

Professor Anders Ynnerman inledde konferensen. Foto: Veronica Johansson

Eric Jeansson från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Judith Borsboom-van Beurden från Holland demonstrerade olika exempel på hur visualiseringar används för hållbar stadsplanering och för involverandet av medborgare i detta arbete. Göteborgs stad har kommit långt genom det sofistikerade verktyget Min Stad där invånarna virtuellt kan bygga, planera och kommentera staden och dess framtida utveckling. I detta block av presentationer ingick även mitt eget anförande som handlade om betydelsen av kritiska förhållningssätt och kompetenser vid breddad användning av data och visualiseringar som informationsresurser i samhället.

Veronica Johansson om kritiska förhållningssätt till visualiseringar. Foto: Sina Farhat.

Förmiddagens pass avslutades med en presentation av Svensk Byggtjänsts projekt Mina Kvarter, där man låter arbetsgrupper av ungdomar från eftersatta miljonprogramkvarter använda datorspelet Minecraft för framtagande av utvecklingsplaner med lokal förankring och utifrån ungdomarnas egna perspektiv.

På eftermiddagen delades konferensen upp i två spår: "Visualisering som möjliggörare för industrin", respektive "Dataspel som motor i det digitala samhället", varav jag följde det senare. Här fick vi lyssna till den norske docenten Faltin Karlsens forskning om så kallat datorspelsberoende, hur det yttrar sig och vad som kan förklara att vissa inte kan hålla spelande på en hälsosam nivå. Vi fick även, som intressant motvikt till detta första perspektiv, lyssna till professor Martin Rydmark från Sahlgrenska som i projektet World of Vårdkraft istället med goda utfall arbetar med datorspel vid rehabilitering av hjärnskador med tillhörande fysiska och kognitiva begränsningar. Slutligen gav också Ola Janson, digital strateg från STARK Corporate Communication, sina synpunkter på den designutveckling som benämns ”gamification” och som syftar till att öka människors motivation och lojalitet vid användandet av digitala tjänster och produkter genom att tillföra design och funktioner från spelvärlden. Dagen avslutades gemensamt med en presentation av verktyget VISSLA, ett sätt att visa hur människor med synbegränsningar upplever trafik- och stadsmiljö, samt en presentation av Hackerklubben, ett mycket populärt projekt vid Interactive Institute där barn får lära sig programmera och skapa digitala produkter.

Vilken plats finns då i sådana här sammanhang för biblioteks- och informationsvetenskapliga perspektiv? Ja, givet den respons och de diskussioner jag fick med mig från denna dag verkar det kunna finnas en både viktig och efterfrågad plats. Den utbredda användningen av visualiseringar i samhället i stort (datadriven journalistik, propaganda, skola och undervisning, medborgarinvolverande forskningsprojekt, och mindre intressegemenskaper) ger upphov till frågor och behov som handlar om kritiska förståelser och verktyg för att hantera statusen och användningen av visualiseringar som informationsresurser. Sådana frågor utgör en naturlig förlängning av biblioteks- och informationsvetenskapens traditionella intresse- och kompetensområden i termer av informationsorganisation och källkritik/informationskompetens. Därutöver naturligtvis en mängd andra aspekter som har att göra med metadata, webbläsare och sökredskap särskilt anpassade för data och visualiseringar/bilder. Jag hoppas och tror att vårt ämne genom att tillföra sådana perspektiv med tillhörande kunskaper kan komma att bidra till utvecklingen och användningen av visualiseringar på många viktiga sätt, och genom detta även utvecklas i den egna ämnesförståelsen. Framtiden för visuellt representerad information ter sig verkligen mycket spännande.

Veronica Johansson, forskare inom området visualiseringsverktyg och kritiska kompetenser

Framtidshopp för såväl sektor som ämne

I den offentliga debatten om bibliotek talas det ofta om kris: en kris som avser allt från sjunkande besöksstatistik till det fysiska bibliotekets död i det digitaliserade samhället. Jag vill inte på något sätt underskatta de utmaningar som bibliotekssektorn står inför – och i olika gestalter alltid stått inför – men vill här lyfta fram två händelser i förra veckan som ingav stort framtidshopp avseende såväl bibliotekssektorns som biblioteks- och informationsvetenskapens positiva utveckling. Båda händelserna utspelade sig i Skåne, där jag hade förmånen att få både inleda och avsluta veckan.

På måndagen medverkade jag i konferensen ”Folkbiblioteken som kulturhus”, som Region Skåne/Kultur Skåne arrangerade i samarbete med Svensk Biblioteksförening i Moriska Paviljongen i Folkets Park, Malmö. Utgångspunkten för konferensen var den försöksverksamhet som Kultur Skåne och skånska kommunala folkbibliotek bedrivit, med stöd från Statens kulturråd, där syftet just varit att pröva folkbibliotekens potential som kulturhus. Själv hade jag fått i uppdrag att föreläsa om folkbiblioteken i en kulturpolitisk kontext, vilket gav mig möjlighet att återbesöka kulturhustankens rötter i 1970-talets Frankrike, liksom de kommunala folkbibliotekens livskraftiga rötter i den i högsta grad lokala platsen. I flertalet svenska kommuner är det offentligt finansierade kulturutbudet på något sätt knutet till folkbiblioteket som rum och folkbiblioteket är också den mest välbesökta kulturinstitutionen.  Konferensen i Malmö synliggjorde detta faktum – som inte ofta syns i den offentliga debatten om bibliotek – samtidigt som engagemanget hos de 100 bibliotekarier som deltog i konferensen pekar mot sektorns och professionens vilja att ständigt vidareutveckla den egna verksamheten.

På fredagen disputerade Hanna Carlsson, Avdelningen för ABM och bokhistoria, Institutionen för Kulturvetenskaper, Lunds universitet, på avhandlingen Den nya stadens bibliotek: Om teknik, förnuft ochkänsla i gestaltningen av kunskaps-och upplevelsestadens folkbibliotek. I fokus för avhandlingen står just föreställningen om kris i bibliotekssektorn och närmare bestämt hur denna föreställda kris hanterats i Malmö Stadsbiblioteks satsningar på digitala redskap för att vidareutveckla biblioteksverksamheten.  Genom att spåra de väldigt konkreta praktiker som de bibliotekarier som fick i uppdrag att realisera de digitala redskapens potential genomför, utgör avhandlingen ett avgörande kunskapsbidrag till folkbiblioteksforskningen. Opponent var Nanna Kann-Christensen från IVA, Köpenhamns universitet, som erbjöd den grundliga och gedigna granskning som alla bra avhandlingar förtjänar. Utöver avhandlingens unika kunskapsbidrag, slogs jag av hur ämnet också utvecklats från ett genusperspektiv. När jag började vid BHS för 18 år sedan dominerades de få akademiska toppostionerna av män; här satt nu istället två kvinnor som jag är övertygad om kommer att spela en avgörande roll för att bära biblioteks- och informationsvetenskap vidare in i framtiden.

Återigen: de utmaningar som både sektor och ämne står inför bör inte underskattas. Men vi kan bli ännu bättre på att synliggöra alla de händelser inom såväl sektor som ämne som inger framtidshopp. Jag är glad för att jag under förra veckan fick vara med om två sådana händelser.

Jenny Johannisson, universitetslektor vid BHS

Skolbiblioteksdebatten fortsätter

Man kan läsa en ny replik om att värdera skolbiblioteksforskningen i Biblioteksbladet.

På en nyhetssida i BHS:s officiella webbplats kan man läsa flera inlägg i skolbiblioteksdebatten.

Premiär för Axiell-priset för bästa B&I-uppsats

I samband med Bok & Biblioteksmässan delades det nyinstiftade Axiellpriset på 25 000 kr för bästa B&I-uppsats ut för första gången. Företaget Axiell som tillhandahåller IT-lösningar för ABM-sektorn, betraktar kontakten med Bibliotekshögskolans utbildningar som en viktig del av dialogen med branschen. Genom priset kan starka examensarbeten lyftas fram och nå en vidare krets av intresserade läsare på biblioteksfältet.

Ellen Åberg från Axiell och Jenny Lindberg, BHS, hade nöjet att vid denna premiär presentera två förtjänta pristagare som i år får dela på prissumman och äran:

Adam Welin som skrivit kandidatuppsatsen Programverksamhet :  Ett uttryck för folkbibliotekens identitet och Margrethe Bakstad Søvik, författare av masteruppsatsen Information och interaktion : En studie av högstadieelevers informationssökning ochinformationsanvändning.

Av juryns motivering framgick att båda uppsatserna svarar väl mot prisets kriterier genom att vara ”framtidsorienterade välskrivna uppsatser av god kvalitet där teori och praktik samspelar väl” och genom att även vara ”av allmänt intresse för biblioteksutveckling”.

Adam Welin fick dessutom priset för en uppsats som är synnerligen välskriven och tillgänglig, såväl språkligt och innehållsligt. Studiens empiriska fokus på folkbibliotekens programverksamhet är originellt och ligger mycket väl i tiden. En särskild styrka är den självständiga analysen av folkbibliotekens komplexa identitet i det senmoderna samhället, där författaren förhåller sig sakligt kritisk till tidigare forskning och utgångspunkter som annars lätt tas för givna.

Margrethe Bakstad Søvik fick priset för en uppsats som också behandlar ett högaktuellt ämne, nämligen informationssökning och bibliotekens resurser i skolans värld, belyst ur högstadieelevers perspektiv. Den empiriska studien som ligger till grund för uppsatsen är mycket gedigen och resultaten framträder i dialog med tidigare forskning om unga människors lärande och informationsanvändning. En särskild styrka är hur uppsatsen belyser skillnader och gemensamma intressen och utmaningar för såväl forskningen som för bibliotekariers yrkesutövning i nordiska grannländer.

Ytterligare två uppsatser var nominerade till priset: Maria Simonssons kandidatuppsats ”Biblioteken kan inte hålla på att rensa ut” : En diskursanalys av Tintindebatten och Aili Svensson Haglunds masteruppsats ”Förhur rock’n’roll är man som chef?”: En diskursanalytisk studie av ledarskap idagens folkbibliotek.

Inspireras gärna av Axiells bilder från prisutdelningen på mässan!

Skolbiblioteksdebatten i DN

BHS forskare i området har gjort ett inlägg i DN debatt ang om skolbibliotekens betydelse. Här kan du läsa inlägget http://www.dn.se/debatt/skolbiblioteken-allt-annat-an-meningslosa/ .

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap

I onsdags, 2/10, anordnades en stor konferens om skolbibliotek: Skolbibliotekets roller i förändrade landskap. Konferensen var ett samarrangemang mellan Bibliotekshögskolan, Bibliotekstjänst, Kultur i Väst, Skolbibliotek Väst och Skolbibliotekscentralen i Göteborg. Konferensen var till minne av och i Malin Koldenius anda.

Konferensen hängde samman med den forskningsantologi som utkom på BTJ förlag för ett par veckor sedan. Boken har tillkommit tack vare projektmedel från Kungliga biblioteket. Antologin består av fem kapitel och gör nedslag i skolbibliotekshistorien, diskuterar skolbibliotekspolitik och presenterar olika aktörer inom området. Skolbibliotekens relation till forskning diskuteras och i de två sista kapitlen presenteras det senaste decenniets svenska och internationella forskning med inriktning mot skolbiblioteket i relation till informationskompetenser och lässtimulans.

Vi var fem forskare från Bibliotekshögskolan som deltog i författandet av antologin och i konferensen: Louise Limberg, Anna Hampson Lundh, Cecilia Gärdén, Mats Dolatkhah och Helena Francke.

Till konferensen på Bio Roy i Göteborg hade ca 150 personer från södra och mellersta Sverige tagit sig. Presentationer och frågestunder varvades under dagen och det var många som ville ställa frågor. I de små pauserna mellan presentationerna steg sorlet snabbt liksom vid lunchen.

Boken presenterades även på Bok och Bibliotek (Bokmässan) 26/9 och kommer att presenteras på Skolbibliotek2013 som arrangeras av Teknologisk Institut i Stockholm. Fler presentationer kommer sannolikt framöver.

Cecilia Gärdén, universitetslektor